1

Jag, förälder

Han är här, har varit det några dagar. Tagit över livet.

Det är större än störst, bättre än bäst, ja han överträffade allt vi tänkt, trott och fantiserat. Det är svårt att ta in honom, man får ta det ett bebisveck i taget ❤️

Annonser
2

Lång time

Längesedan det blev ett inlägg, har verkligen haft fullt upp. Väldigt mycket på jobbet, har fått hoppa in för sjukskrivna både här och där.

Magen växer så snabbt, nu sticker den fram och är sådär fantastiskt gravidig. Antar att alla känner så, att ens mage är det vackraste man sett. Jag känner mig så fin verkligen, hoppas att det håller i sig även när den är än större och temperaturen högre.

Vår vagn är på väg hit med från Holland! Det blev en khakigrön Bugaboo Buffalo, tror den blir perfekt!
Jag tänkte att vi skruvar ihop den och kollar att är ok och sen plockar isär den, men icke. Den ska stå framme och vänta har maken bestämt så så får det bli.

1

V 22

Idag går vi in i v 22! Overkligt fantastiskt.

I natt drömde jag om att bebisen kom, inte om förlossningen som sådan, jag var redan hemma när min man kom hem med bebisen. Jag satte bebisen i badbaljan (vi har pratat orimligt mycket om just badbaljor så där är nog anledningen) och tittade förundrat. Insåg att jag faktiskt inte visste om hen var en pojke eller flicka, men då såg jag att den hade en cerisrosa mössa med glitter på där det stod I’m a girl… Får se om det stämmer, jag tror ju att vi väntar en liten pojk faktiskt. Oavsett kommer en cerisrosa mössa med glitter på aldrig över vår tröskel 😄

Jag känner hur det rör sig där inne varje dag, så häftigt och betryggande. Vi har lyckats känna en spark eller hand på utsidan en gång, lyckoträff eftersom vi fick varsin samma dag ❤️ Magen växer, inser att strumppåtagning börjar bli obekvämt och att jag börjat slå i magen när jag ska stänga div dörrar, den sticker liksom fram helt plötsligt.

Glad påsk alla!

2

Verkligen verkligt, och en förälder som inte riktigt räknas

Igår kom ett brunt kuvert från landstinget och i det fanns det inbjudningar till föräldraträffar(!), för vi ska ju bli just det, föräldrar. Och vi ska hälsa på på en förlossning, helt galet.

Det fanns dock ett men med det där kuvertet, det var ställt till mig och enbart mig. Min man räknas inte tillräckligt för att få stå med antar jag. Min man som, eftersom vi är gifta, automatiskt anses vara far till barnet utan att skriva under intyg. Som var med på inskrivningen. Som har skrivit under papper på att det är ok att inseminera hans fru med hans spermier står inte med med vad som kanske är ett futtigt litet brunt kuvert, men som faktiskt betyder väldigt mycket.

För en del kanske det inte verkar som något stort, men det är ju ett jäkla skitsymptom på hur vården fortfarande ser på föräldraskap. Det är något för kvinnor.

Funderar faktiskt på att fråga när vi kommer dit, hur man resonerar kring betydelsen av att enbart adressera den ena parten.

4

Komma ut

Jag funderar på att ”komma ut” som preggo på jobbet. Min chef samt en kollega vet, men ingen annan. Tror dock att det anas en hel massa 😊

Jag vet att mitt humör har varit lite upp och ner under våren, dels pga av oro i början och hela tiden tack vare alla hormoner. Jag brukar, som min chef beskriv det ”vara kvittrande glad”, haha. Det är jag överlag, men jag märker att mitt tålamod är bra mycket sämre vilket kan leda till att jag låter lite ohjälpsam ibland. Särskilt när det gäller alla kringuppgifter som inte är mitt jobb, men som jag gör ändå, typ allmän datasupport för alla….

Skulle vara skönt att få liksom ”skylla” på magen. Snart måste vi ju ut med annons för ersättare med, så egentligen är det väl bara att säga det 😄

r